Glädjen är fortfarande total och inte förrän idag har jag börjat smygfokusera på vad som komma skall. Stanley Cup Final mot Vancouver Canucks!
Innan vi helt flyttar fokus till finalserien så ska vi beta av den svängiga matchserien mot Tampa Bay Lightning.


Game 1 - Kladd

Vi startade mathserien genom att göra en av våra sämsta matcher i slutspelet. Bra öppning av brunbjörnarna som hade hemmaplan, men sen slarvade vi hårt och Bolts gjorde tre raka mål på oss i första perioden innan Seguin kunde reducera på ett fint solomål.
Bolts vinner tillslut med 5-2 och vi kunde inte ha fått en sämre start.

Vi saknade vår andrecenter Patrice Bergeron hårt, men fick också se framtiden genom Tyler Seguin som gjorde ett mål och hade en assist i matchen.

Klicka här för utförlig matchrapport.

1-0 i matcher till Bolts.


Bruins var ett steg efter i Game 1


Game 2 - The rise of Seguin

Detta blev en galen match, båda lagen bjöd varandra på mängder av målchanser. Tillslut höll Bruins ut och vann med 6-5.
Seguin visade att han är att räkna med nu och i framtiden. Han följde upp sina två poäng från första matchen med att göra två mål och två assist. Återigen ett solomål där han får Boltsspelarna att se ut som statister, sen ett 2 mot 1 läge då han drämmer upp den i krysset och sen assisterar han Ryder till två mål. Finfint!

Klicka här för utförlig matchrapport.

1-1 i matchserien.


En stjärna är född


Game 3 -Timmy time

Första matchen i Florida. Bruins tar ledningen tidigt i första perioden genom Krejci och sen spelar vi defensivt stabilt och hjälper Thomas hela matchen och när Ference trycker in 2-0 i tredje perioden så känns det klart.
Thomas håller nollan och räddar sammanlagt 31 skott.
Bergeron var tillbaks och hade med sig stabilitet.

Härlig match att kolla på då vi kändes stabila och inte bjöd Bolts på några riktigt farliga målchanser. Diciplinerat och enkelt.

Klicka här för utförlig matchrapport.

2-1 i matcher till Bruins.


Thomas spikade igen i Game 3.


Game 4 - Breakdown

Det här var en vidrig match. Först går Bruins upp till 3-0 i första perioden genom två mål från Bergeron och ett från Ryder, allt är bra och tjo och tjim! I andra perioden kommer Bolts ut med brinnande blickar sammtidigt som Bruins faller ihop som en säck vårlökar(?). Tre raka mål av Bolts och det står 3-3 inför sista perioden... Bolts avgör matchen genom att sätta en relativt tidigt i tredje och punkterar föreställningen helt när de gör mål i tom bur med sekunder kvar.
5-3 till Bolts i matchen.

Klicka här för utförlig matchrapport.

2-2 i matchserien.


Från att leda 3-0 till förlust 5-3. Inte stabilt.


Game 5 - Boston finest

Den viktiga, viktiga femte matchen. Skulle Bruins vinna så skulle vi ha två matchbollar, skulle Bolts vinna så skulle de få chansen att avgöra hemma i Florida nästa match.
Thomas släpper in första målet efter ca 1 minut (som vanligt) och vi får en katastrofstart. Vi förlorar skotten i alla perioder och lutar oss hårt mot Thomas briljanta målvaktsspel, men vi gör också en annan sak, till skillnad mot Bolts så tar vi vara på våra målchanser!
Efter två livsviktiga mål från Horton och Marchand i andra perioden så avgör vi i tom kasse genom Peverley!
3-1 Bruins!

Klicka här för utförlig matchrapport.

3-2 i matcher till Bruins.


Taktpinnen är vår!


Game 6 - Upp och ner i Florida

Den här matchen var sjuk. Efter att vi som vanligt har släppt in ett mål efter några sekunder så tar vi över och vinner andra perioden med 2-1 genom mål av Lucic och Krejci. Sen spårar det ur fullständigt. Bolts gör tre raka PP-mål till ledning 4-2 i början av tredje perioden. Sen reducerar vi i PP och får vittring, då utökar de ledningen till 5-3 på en kontring. Matchen känns uppgiven men när Krejci fullbordar sitt hattrick så är vi bara ett mål ifrån och går all-out attack! Vi pressar Tampa tills de håller på att knäckas, men de blir räddade av gong-gongen.
5-4 till Bolts i en konstig match.

Klicka här för utförlig matchrapport.

3-3 i matchserien.


"Hmm.. det blir alltså game 7.. måste byta tvättid".


Game 7 - Ödesmatchen

Det blev alltså en game 7-rysare tillslut och fy fan vad nervös man var! Jag satt spänd i 60 minuter, kunde inte slappna av förrän det var ca sju sekunder kvar av matchen och pucken var i Bruins ägo i mittzon. Då höll det på att brista och glädjen var total!



Jag skrev innan den avgörande sjunde matchen fem faktorer som skulle leda oss till seger:

1. Hemmaplan. Garden ska ge oss en sjunde man!
2. Vi förlorar inte två matcher i rad.
3. Thomas gör aldrig två dåliga matcher efter varandra.
4. Förstalinan är grym just nu!
5. Vi är helt enkelt bättre än Bolts.

Till min och alla bruinsfans glädje fick jag rätt! Ingen gillar dock självgodhet, så jag går genast tillbaks till min mer ödmjuka bloggstil och går igenom matchen.



Vår tyngd blev tillslut för mycket för Bolts. Gång på gång fick ett hårt försvarande Tampa se pucken de just slagit ut i mittzon komma tillbaks in och ner i hörnet i den egna zonen, tätt följd av aggresivt forecheckande brunbjörnar.
Boltsspelarna ska ha en eloge, de gjorde en klockren defensiv match, men deras livsfarliga anfallsspel fick vi inte se mycket av och ju längre matchen led så blev det färre och kortare anfall från deras sida.

Stamkos fick en puck på näsan så att den gick av, han gick i däck, klev upp, tog sig in i omklädningsrummet, satte på ett galler och spelade bara några byten senare. Respekt!


"Stammer" är fan stenhård!


Vi vann skotten i första med 15-9, i andra med 14-8 och tredje med 9-7. Totalt 38-24 i skott till Bruins.

Men vi fick vänta till sista perioden på första och sista målet, mycket tack vare klockrent målvaktsspel från vår egen Thomas men framför allt den rutinerade Roloson som växte till en vägg!
Tillslut blev dock Bruinsforceringen för mycket. Ference spelade fram Krejci som bröt in i offensiv zon, samtidigt går Horton på mål, Krejci lägger en perfekt macka till Horton som styr in den. 1-0! Glädjen exploderar!



Horton sätter pucken bakom Roloson


Sen satt jag och väntade på stormen. Bolts skulle väl skicka fram de sista de hade? De försökte, men hade inte mycket kvar i bränsletanken och blev ett rätt enkelt byte av brunbjörnar som hade fått vittring på final.

Jag stod upp på slutet. Jag kunde inte andas. Men när pucken var i vår ägo och tiden rann ut så var glädjen total. En hel stad jublade!




Glada björnar och kraftlösa blixtar.


Thomas höll tätt.
Förstalinan gjorde det enda och avgörande målet.
Publiken gjorde så att vi aldrig gav upp.

Vi är Eastern Conference Champions! Vi är i final för första gången sedan 1990! Vi är fyra segrar från att vinna hela skiten för första gången sedan 1972! I 39 år har det klassiska laget från Boston längtat och väntat. Få kommer ihåg hur det känns att vara högst upp på pallen. Nu har vi åter chansen!

Ett mål skiljde Bruins och Bolts tillslut. Två jämna lag och båda värdiga att vara i konferensfinal. Men bara ett lag kan vinna och det blev hemmaplansfördelen som var tungan på vågen.





"Tack för en god match".


Matchserien vinns av Bruins med 4-3 i matcher. Vi fick se sju underhållande och svängiga matcher. För att citera Storbjörn inför Game 7:

"Vad har vi att förvänta oss då? Ja, det är ju jävligt svårt att säga eftersom Bruins och Bolts envisats med att bjuda på en totalt schizofren serie".

Ingen match var den andra lik. I ena matchen var Thomas en vägg, i nästa ett såll. Tillknäppta matcher med få mål blandades med målorgier etc etc. Så man har inte kunnat slappnat av en enda gång. Det känns som jag har spelat OT i flera perioder, man är spänd och stel. Tur att det är några dagar till Finalrundan. Se till att vila upp er!


Detta blev världens längsta blogginlägg och orkar ni läsa igenom det så är ni riktiga Bruinsfans. Grattis! Vi hörs.




Bruins hockey rules

/Lillbjörn