Ok. Storbjörn här. Showtime. Game six. Bell Centre. Dags att knyta ihop den berömda säcken.



Först ska vi väl säga några ord om helgens bravader. Storbjörn tittade djupt i påskabägaren och gick sånär in i väggen tidigt. När Lillbjörn flydde hem för matchuppladdning försökte jag äta kakan och behålla den. Det blev väl varken eller. Men trots mitt tämligen intoxikerade tillstånd visste jag att mitt uppdrag var att ta mig tillbaka till Lillbjörn. Och det gjorde jag! Sen så var jag ungefär lika engagerad som en säck potatis. Men vafan.

Men för att ni inte ska tappa tron på mig så kan jag meddela att två artefakter hittades i mitt barndomshem som tyder på djup och långvarig Bruins-förälskelse. Dels hittades ett brev från en nyligen ivägflyttad 11-årig Lillbjörn som var besviken och nedstämd över att ingen i hans nya klass höll på Bruins och att han ville hem till Storbjörn som delade hans sympatier. Dels hittades nedanstående fantastiska klädesplagg som skyddade en 10-årig Storbjörns tassar mot vinterkylan.



Inget tvivel om att Storbjörns hjärta glänser i både guld och svart? Gott. Då kikar vi på nattens händelser.

Bruins har alltså ställt till med något så historiskt som att vända ett två – noll underläge i matchserien till att nu leda med 3-2. Det som såg så avgrundsmörkt ut för knappt en vecka sedan ter sig nu mycket ljusare och trevligare.

Matchboll således. Och även om vi inte ska uppehålla oss för länga vid det så ska det nämnas att Boston hade fyra matchbollar förra året mot Philly utan att lyckas drämma in en enda. Bland det hemskaste jag varit med om. Skillnaden i år är att det är Bruins som kommer ur underläge och att de har visat en plötslig vilja att kämpa och slita för varje puck. Många av spelarna var med förra året också vilket förhoppningsvis betyder att de har lärt sig något.

Känslan är god inför nattens drabbning och det måste till några saker för att det här ska gå vägen:

Segerrecept 1: Att Timmy T fortsätter att leka mänsklig gud i kassen. Och när han inte kan vara gud får vi be om att Ryder fortsätter att hoppa in som frälsare.



Segerrecept 2: Få för helvete igång PP! Vi har alltså 0 (noll) mål på 15 powerplay i den här serien. NOLL! Det är sinnessjukt. Nu leder vi ändå, men det är djupt oroande med den här ineffektiviteten. Skjut. I. Mål!



Segerrecept 3: Spela Bruins-hockey. Det är det vi har spelare för och det är bara så vi kan vinna. Alltså: in med puckar och folk framför mål. Slit och riv.



Segerrecept 4: Lugn! Bruins bör kunna spela avslappnat och invänta Canadiens misstag. Det är de som måste vinna, inte vi. Låt de bli irriterade, slänga sig och grina. Vi lirar vårt spel.



Segerrecept 5: VINN!



Nu sätter vi på matchtröjan. It’s time to go!

/Storbjörn

Ursäkta bloggfrånvaro sedan i lördags. Men vi har inte orkat. Jag och Lillbjörn har stött och blött debaclet i Game 2 hela natten och söndagen. Vad gick fel? Ja egentligen allt. Men hur kunde det bli såhär? Det är svårare.

Vill vi göra det enkelt för oss så gnäller vi självklart på Montreal som fått billiga skitmål tidigt och sen spelat berlinmur-försvar. Sen kastar de sig för allt och är vidriga i största allmänhet. Men vi tänker inte göra det. Montreal har spelat 100 % korrekt från första tekningen. De ligger och lurar, utnyttjar sin snabbhet för att straffa Bruins misstag. Sen spelar de ett sjukt tätt försvarsspel och hjälper Price allt vad de kan. Så de gör rätt. Men vad gör Bruins rätt? Svaret är inget. Vi börjar bakifrån:

Thomas har inte gått att känna igen. Han har inte fått många skott på sig men de returer rakt ut som han sysslade med i lördags har vi inte sett på hela säsongen. Även i första matchen släppte han in ett billigt skott från Gionta.

Försvaret…har varit katastrofalt. Chara var ju borta senast pga ”uttorkning”. Bara en sån sak. Hur fan kan lagets viktigaste spelare bli uttorkad? Va? Någon har gjort fel och jag vill veta vem. Har Chara, som Lillbjörn tror, i smyg bytt ut vattnet till sprit? Hur fan går det till annars? Hursomhelst var försvaret kasst redan i första matchen, men nådde nya kasshetsnivåer i lördags. Alla ser skakiga ut och solida killar som Boychuck beter sig som skolpojkar. Kaberle, han som skulle vara vår puckskicklige back i powerplay, tappar puckar och slår idiotpass.

Slutligen då anfallet. Som är smärtsamt att se. Här är egentligen det största problemet. För att Bruins ska kunna slå Habs så handlar det om att spela enkelt. In med pucken i zon, skjut, fram med folk på mål, ta returer eller styr in pucken. Det är det spelet som Bruins har spelare för. Vi klarar inte att spela oss in i zon, trilla puck ett tag och hoppas att någon kille med smör i handlederna ska sprätta upp den i krysset. Powerspelare som Lucic och Hornton har varit helt osynliga och de ska vara våra främsta målgörare. Varför vågar ingen?

De enda jag kan dra mig till att ge godkänt är fjärdelinan. De gör sin skit i de få minuterarna de får. Och Marchand har visat lite jävlarnamamma, men inte fått utdelning på det.

Så för tillfället ser det så jävla mörkt ut inför nattens match i Bell Centre. Det krävs total uppryckning av hela laget. Är lösningen att rotera i kedjorna? Peta Thomas? Slänga in Seguin? Fan vet. Jag skulle inte ha något emot att se Tyler gå in i laget. Men jag tror inte att Tuukka skulle gjort något bättre så Thomas får vara kvar för mig.

I dagsläget vet vi inte om Chara kommer att kunna spela och Julien har lagt locket på vad det gäller allt. Så vi får tysta sätta oss ner, ta ett djupt andetag, knäppa händerna och sammanbitet väsa mellan tänderna: VINN!

/Storbjörn

Äh. Jag orkar inte. Allt gick fel. Nya tag på lördag.

Fortfarande 1-0. Men mycket bättre spel. Bruins har fler skott och mer puckinnehav. Men de spelar fortfarande för svårt.

Jag förstår inte varför en lina med tre powerspelare som Lucic, Krejci och Horton inte spelar rakare. In med folk framför mål coh skjut! Det är inte så jävla svårt.

Price är bra, visst. Men han får många skott där han ser skotten komma långt före och med fritt skottfält. Vi gör honom bra. Och i PP är det självklart att vi ska utnyttja Chara's jätteskott (han har dödat två spelare hittills). Men gör det inte hela tiden. Antingen måste skottet komma snabbt och oväntat, men spela inte runt och leta efter att Chara ska få skottläge.

Vi har chanser. Nu ska bara pucken in!

För övrigt är det rätt roligt att se Chara och Gionta på samma plan. Den lille dvärgen kan ju åka upprät mellan Z:s ben.



/Storbjörn

Ok. 1-0 efter knappt tre minuter. Kaberle och Bergeron missförstår varandra efter en simpel dump och då smäller den lilla måltjyven Gionta in ledningspucken.

Bruins drabbas dock inte av panik utan kämpar på. Dock ser det lite segt ut. Ingen riktig glöd. I vanlig ordning är det fjärdelinan som visar vägen. När de kommer in blir spelet rakt, enkelt och hårt. Precis som det ska vara. Även andralinan har haft sina chanser, Bergeron är en genial spelare och Marchand har haft dubbelchanser.

Officiellt så är P.K. Subban vårt stora hatobjekt den här serien. Vi har ont blod gentemot honom sen gammalt när han spelade JVM. Och att se honom i Habs-tröja gör ju inte att vi gillar honom mer. Tvi. Dessutom gjorde han säsongens tydligaste dykning när Krejci knappt la klubban på honom och han föll som en klubbad säl. Bah!

Både första och tredjelinan kladdar onödigt mycket. Det är duttiga pass och de gör det svårt. Spela enkelt och sluta kladda!

Nå, det kan fortfarande bli bra det här. Men vi behöver mer jävlaranamma. Kanske Campbell eller Thornton ska ta och slänga handskarna?

/Storbjörn

Vi är framme vid ögonblicket vi febrat efter under så lång tid. Det händer. Det händer! Sällan har Storbjörn varit mer uppspelt.

Så vad säga om nattens batalj? Allt har redan sagts egentligen. Och när det är slutspel så spelar det egentligen ingen roll hur säsongens matcher har slutat. Canadiens har slagit oss fler gånger ja, men vi har känslomässigt större vinster (senaste 7-0 svider nog fortfarande). Men vad betyder det nu? Nada, zipp, nothing.

Det som betyder någonting är rivaliteten mellan klubbarna. Det är det som är bränslet i den här serien. Det är trettiotredje (33:e) gången lagen möts i slutspelssammanhang. Ingen vill förlora. Ingen vill vika sig en tum. Så det blir helt enkelt en jävla holmgång. Det är knappast någon som kommer att lägga fingrarna emellan här. Det blir fullt ställ från början och, förhoppningsvis, väldigt fysiskt.

För blir det en fysisk serie, då vinner Bruins. Vi har ett tuffare lag helt enkelt. Men vad är det vi ställs emot egentligen? Tja, ett hyfsat jämnt lag. Speedig offensiv. Bra målvakt. Och vad har vi att svara med då?



Jo. Ligans bästa målvakt, med mustasch!!! Ett givet sätt att blidka Björnbloggare.  I övrigt? Jämnt och djupt lag (alla kan göra mål). Vansinnigt tungt försvar med spetskompetens i Kaberle. Och en sjujävla revanschlust efter förra årets pinsamma sorti.

Det är förutsättningarna. Men när pucken släpps betyder det som sagt väldigt lite. Då gäller det att stå upp och våga spela så bra som vi kan. Att åka mest skridskor och jaga varje puck. Bruins har i sina stunder uppträtt tafatt utan någon egentlig anledning. Deras största fiende är egentligen dem själva.

Så jag är nervös. Jag vet inte hur björnarna kommer att spela i natt. Är de det Bruins jag älskar eller en halvblek kopia? Får de slutspelsfrossa? Jag blir kallsvettig bara av att tänka på det.

Men bort med negativa tankar nu! Bruins är, faktiskt, ett bättre lag än Habs. Och det går inte att understryka nog vikten av en första seger på hemmaplan. Medvind här och allt kommer att bli bra.

Slutspelstruppen spikades under de sista omgångarna och det här är de som ska göra det:

Lucic- Krejci- Horton
Marchand- Bergeron- Recchi
Kelly- Peverley- Ryder
Paille- Campbell- Thornton

Chara- Boychuk
Kaberle- Seidenberg
Ference- McQuaid

Thomas



Känns inte så dumt va? Känns som ett rätt bra lag va? Ja för fan!

Det här kommer bli en hejdundrade rolig matchserie. Allt är upplagt för en episk uppgörelse.  Det brakar igång i TD Garden kl. 01.00. Jag kommer att vara uppe. Det förstör min morgondag, men det må så vara.

Vad återstår att säga? Låt oss plocka fram Dropkick Murphys numer bevingade ord: ”Drop the puck, it’s time to go!”



/Storbjörn

Ja jävlar. Nu börjar det. Knappt så att man tror det. Äntligen är det den där tiden på året. Pulsen går upp, man ler lite mer och tillbringar onyttigt mycket tid att surfa efter NHL-nyheter som man redan läst på sju andra ställen. Det är slutspelstider kära vänner!



Då Bruins inte spelar förrän imorgon tänker Storbjörn här ge sin syn på övriga bataljer i första rundan. En snabb avstämning med Lillbjörn visade att vi hade olika syn i vissa matcher. Men skit i det, han sitter och dricker gratis vin på nån jäkla kursgård, så då är fältet fritt för mig att breda ut mig i mina åsikter. En längre pregame och diskussion om Bruins serie mot Habs kommer i morgon (eller så skiter vi i det då det redan matematiskt är uträknat att Boston tar hem hela skiten).

Så, då kör vi. Så här slutar övriga matcher i första rundan:

EASTERN CONFERENCE

Capitals – Rangers
De heroiskt kämpande Rangers är självklart ingen munsbit för Bäckis och gossarna från huvudstaden. Och en glödhet Henke, en pånyttfödd Drury och kanske en slutspelssugen Gaborik kan ställa till det. Men jag betvivlar det. Henke kommer slita som ett djur och säkert att fixa någon seger åt Blueshirts, men det räcker liksom inte. Capitals har ”gått dåligt” hela säsongen, Bäckis och Ovie har inte levererat, de har ingen given förstamålis, Mike Green har varit ett skämt. Men. De vann ändå hela jävla Eastern. Så det är klart de tar hem det här. Faktum är att Caps på sätt och vis känns farligare än någonsin, just för att de spelat mer defensivt och inte spelat vilda västern hockey. Det blir ingen slakt, snarare målsnålt och kärvt, men en klar vinst till huvudstaden.

Storbjörn säger: 4-1 Capitals



Flyers – Sabres
Broad Street Bullies såg smått omöjliga ut under större delen av säsongen. Men precis lagom till slutspelet gick de in i en formsvacka. Samtidigt har deras motståndare från Buffalo spelat upp sig och seglade tryggt in på en slutspelsplats. De känns onekligen farliga. Och Ryan Miller är verkligen en kille man kan hålla sig i när det blåser. Flyers har ju också målvaktsproblem och jag vet inte ens vem de ämnar ha som förstamålis när de går in i slutspelet. De verkade ju nästan i panik hämta upp förra årets succéman Leighton (fan ta honom) från farmarligorna. Inget bra betyg till Boucher och Bobrovsky. Trots allt detta tippar jag Flyers. Svag avslutning eller inte, Philadelphia har ett bättre lag. Slutspel är en annan sak än grundserien och jag tror att Flyers rutin och tyngd avgör här.

Storbjörn säger: 4-3 Flyers



Penguins – Lightnings
Gänget från stålstan lider såklart av att inte ha Crosby och Malkin friska. Men även om de haft nämnda herrar i laget så vette fan om jag skulle ha tippat vinst till Pens ändå här. Tampa Bay har fått lite ordning på laget och har ju en livsfarlig offensiv med Stamkos, St.Louis och Lecavalier. Samtidigt spelar de disciplinerat i defensiven. Penguins har ett bra kollektiv och en målvakt i Fleury som kan rädda en och annan match. Men jag tror, och hoppas, på att Bolts tar hem det här.

Storbjörn säger: 4-2 Lightnings



WESTERN CONFERENCE

Canucks – Blackhawks
Självklart en oerhört spännande serie. Årets vinnare av President Trophy mot regerande Stanley Cup mästarna. Som jag sagt tidigare så är Hawks ett bra mycket bättre lag än vad deras slutgiltiga tabellplacering visade. De har kvar sina stjärnor i Toews och Kane och de har en het rookiemålis i Crawford. Men mot ett Canucks som toppar i princip alla statistiklistor och har NHL’s poängkung i laget? Nej, där räcker inte Blackhawks till. Inte ens flera skador på viktiga spelare har lyckats rubba ångvälten från Vancouver i år. Och de har en OS-hjälte till målvakt i Loungo. Klart de får gå in med den stora favorithatten på sig. Det blir tredje gången gillt för Canucks.

Storbjörn säger: 4-1 Canucks



Sharks – Kings
Förra året lyckades till slut Sharks övervinna sitt slutspelsspöke en smula i alla fall. Och det kommer de ha nytta av. På sätt och vis påminner Sharks om Capitals i år. De har inte varit lika dominerande, men har legat och lurat som…ja…hajar. De har ett sjukt bra lag och en Stanley Cup-vinnande målvakt i Niemi. Kings å andra sidan har tappat både Kopitar och Williams och nyförvärvet Penner från Oilers har inte rosat marknaden sen sin deadline-övergång. Det här kan bli en sweep.

Storbjörn säger: 4-0 Sharks



Red Wings – Coyotes
Det här är en svår en. Detroit har ju som vanligt rutin så det räcker till ungefär tre vanliga NHL-lag (snittåldern är nästan 47 år). Och de har slutspelslirare som brukar kliva fram såhär års. Men två saker krånglar till det. Dels är Zetterberg skadad i underkroppen, och han har varit Wings MVP i år, och dels så tror jag inte ett dugg på Howard som en Stanley Cup-vinnande målvakt. Coyotes kan gå in utan speciellt mycket press på sig. Och de har ett bra försvar med Keith Yandle och målis-Bryzgalov i spetsen. Läge för stenhård batalj tror jag. Men jag kan inte se annat än att Red Wings, i kraft av hemmaplan, tar hem den här serien.

Storbjörn säger: 4-3 Red Wings



Ducks – Predators
Ankor som spöar rovdjur? Har väl aldrig hört på maken. Som många andra påpekat så är det här en kamp mellan giftig offensiv och stark defensiv. Ducks har en dynghet Perry, uppbackad av Getzlaf och Finska Blixten. De ska försöka ta sig igenom Nashvilles snortäta försvar med en finsk herre vid namn Pekka Rinne som sista utpost. Historien har lärt oss att det är stabila försvar som vinner i Stanley Cup. Och tamejfan om det inte blir så här också. Hörnqvist kliver fram och blir hjälte. Countrygrabbarna går vidare!

Storbjörn säger: 4-3 Predators



Så blir det. Bara att lägga era tips. Frågor på det?
/Storbjörn

Vi låter Gandalf inleda med ett ödesmättat citat från Sagan om konungens återkomst. För det är vad det handlar om nu, ett stort andetag innan det brakar loss i en episk slutspelsomgång mot Habs.



Personligen känns nattens match mot Devils mer som en stor gäspning än ett andetag. Men det må så vara. Matchen ska spelas. Även fast den betyder absolut ingenting. Det märks också på att Bruins väljer att vila några lirare. Recchi och Chara är kvar i Boston och tuggar taggtråd inför slutspelet. Thomas kommer självklart att sitta på bänken och gotta sig åt att ha slagit Haseks rekord i räddningsprocent. .9382. Sinnessjukt. Att ha en stekhet Tim Thomas känns som den stora skillnaden mot för förra året. Då hade han en mellansäsong och Tuukka fick ta ett för stort ansvar. I år är han bättre än någonsin. Och det här är hans år.

De här ändringarna innebär att Seguin lirar i andralinan och Hnidy lirar i tredje backpar. Tuukka i mål. Allt känns logiskt. Det verkar bestämt nu att det blir Seguin som får vara healthy scratch i inledningen av slutspelet. Men nog om den här skitmatchen som vi inte bryr oss om.

Som Lillbjörn glatt meddelade i tidigare postningar så är det Habs som står för motståndet i första omgången av slutspelet. Jag kan inte ens förmedla i ord hur kul det är. Den här säsongen har varit en enda lång uppladdning för ett slutspelsmöte. Blodbad med utvisningsrekord, Chara som drog på sig hela NHL’s hat för att han råkade putta in en liten franskkanadensare i sargkanten och allmänt stenhårda matcher. Hatet de gamla rivalerna emellan har nog inte varit större på många år.



Rent sportsligt är också Canadiens ett bra val för Boston. Bruins är som bekant ett jäkligt fysiskt lag och de är som bäst när de åker skridskor, tacklas, är först på pucken och skjuter mycket. Old time hockey. Bruinshockey. Och jag tror inte att Canadiens riktigt har kraften att stå upp emot ett blodtörstigt gäng av björnar. Både Rangers och Sabres känns som mer kämpande lag som på ren inspiration kunde ha ställt till det för Bruins. Så det blir nog bra det här.

Men det blir självklart ingen lätt resa. Det ska vi inte tro. Jag vågar inte ens tippa hur matchserien ska sluta. Det blir till att ta match för match.

Storbjörn är så jävla uppspelt inför det här. Klockan tickar och nästa vecka börjar det. Känns helt surrealistiskt. Men det är det här som Björnbloggen finns till för. Att följa Bruins väg mot stora segrar. Var med nu alla Bruinsfans i Sverige (hur många är vi?). Samlas kring det här som vi väntat på och det här laget som känns så stabilt, jämnt och revanschsuget från förra året.

Nu spelar vi av den här. Och sen…så är det dags.



/Storbjörn

Ugh! Den här väntan är outhärdlig. Tre jävla matcher kvar. Tre rätt meningslösa matcher. Förvisso, vinner vi alla tre kvarvarande matcher kan vi gå upp i topp av Eastern. Men då ska Caps och Philly torska sina kvarvarande matcher, och torska hårt. Och som sagt, det kvittar hyfsat lika om det blir Rangers, Sabres eller Habs. Om något så ser jag ju hellre att Bruins går upp mot Montreal i första rundan än något annat.

Men det där blir som det blir. Jag tror inte Bruins framtida framgångar i slutspelet beror på den exakta placeringen i grundserien. Vi spelar slutspel, mer behöver inte sägas. Så för tusan bövlar, låt dessa matcher ta slut nu så det kan sparka igång!



I natt möter Bruins det lite sämre New York-gänget från Long Island. Självklart är det en match som Bruins bara ska vinna genom att sätta ut skridskorna. Men senast åkte vi på en (säsongens mest förnedrande?) förlust. Då var Bruins som bekant helt under isen och det ska icke upprepas. Nu ska här visas var skåpet skall stå. Och det ska vara vinst.

Det är bara lite småpill kvar i laget innan slutspelsuppställningen är klar. Det som tidigare var diskussion om Paille eller Seguin har nu blivit en diskussion om Ryder eller Seguin. Coach Julien har insett att Seguin nog inte ska lira i en fjärdelina, men då måste han isåfall flytta på Ryder. Nu är det ju så att Ryder inte direkt rosat marknaden under säsongen även om han verkar ha vaknat till på slutet. Storbjörn är lite osäker på vad han ska tycka. Seguin är framtid och spännande, Ryder är trygghet och hopp om återfunnen form.



Träningarna verkar peka på att det blir Ryder som tar platsen i tredjekedjan i natt. Och Thomas i mål. Det tror jag dock vad jag vill om, känns som att Islanders är en utmärkt Tuukka-match. Resterande linor är sen gammalt, och det verkar som att superhjälten Thornton är tillbaka med ett respektingivande ärr.



Lucic- Krejci- Horton
Marchand- Bergeron- Recchi
Peverley- Kelly- Ryder
Paille- Campbell- Thornton

Chara- Boychuk
Kaberle- Seidenberg
Ference- McQuaid

Äsch. Låt matchen börja och spelas av nu. Det är så värdelöst att Bruins har tre återstående matcher mot lag som inte har något att spela för. Risk att tappa tempot. Så tänk slutspel gossar! Såsa inte ihop!

Vinn!

/Storbjörn

Vinna och sikta på en potentiell högre placering och därmed förstöra för Rangers i jakten på slutspel . Eller förlora och behålla tredjeplatsen i Eastern men hjälpa Henke och Co i fighten om de sista playoff-platserna. Det är vad vi Björnbloggare funderar på en dag som denna.

Som bekant har Lillbjörn en liten Rangers-fan tillika Rangersbloggare till kvinnligt sällskap. Och det finns ju inget bättre för Lillbjörn än när Björnarna tofflar till Blåskjortorna. Men samtidigt är det ju så att vi gillar Rangers lite ändå. Klassiskt lag med rätt skön attityd och en galen tränare. Och med den potentiella risken att släppa in världens tråkigaste lag, Carolina, i slutspelet så ser vi ju mycket hellre att Rangers behåller sin slutspelsplats.

Men självklart pratar vi inte om att Bruins ska förlora här. Vi går alltid för vinst och om Rangers ska vinna får de fanimej kämpa för det. Bruins har ju det ganska gott nu med säkrad Northeast-titel och garanterad tredjeplats. Så visst finns det risk för lite mättnad. Fokus nu ligger på att hålla alla björnar friska och glada in i slutspelet. Bland de potentiella förstarundsmotståndarna är det ju jämt skägg också. Habs, Sabres och Rangers bjuder likvärdigt motstånd och rent sportsligt finns ingen anledning att få det ena eller andra. Det enda Bruins egentligen spelar om är större chans till hemmafördel längre in i slutspelet.

Det var en avslappnad och mer lustbetonad träning igår för Bruins innan de drog iväg till det stora äpplet för bortamatch. Det var inga övningar utan bara spel 5-mot-5, 4-mot-4 och 3-mot-3. Lite internmatch alltså. Idag kör de en vanlig morning skate och förbereder sig. Laget är friskt sånär på Shawn Thornton som är ”day-to-day”. Det är svårt att förutse laget i nuläget, men troligtvis ser laget ungefär likadant ut som mot Trashers. De enda rotationerna som jag kan se är på backplats (lirar Hnidy?) och vem som står i mål (får Thomas brösta upp sig mot Lunkan?).

Hursomhelst kan det bli en sjujäkla rolig tillställning. Rangers med press på sig från hela jävla Manhattan och ett Bruins i medgång som kan spela avslappnat. Vi kan väl tro på en hård batalj som avgörs på straffar?



Nu får det vara nog med grundserie. Ge mig slutspel!

/Storbjörn

Bruins är i slutspelsmode. Vi rullar fram och krossar allt. Björnbloggen mår bra. Tänk att för inte så länge sen höll vi på och skjuta oss i knäna för att det gick så dåligt. Nu skimrar allt i guld och svart. Underbart!

Ett pressat Chicago hade inget att sätta emot och Bruins gjorde precis så mycket de behövde senast. Inatt vankas det ett till original six-möte i Garden. Mot Maple Leafs.



Ja, vad finns att säga då om nattens match? Inte så jävla mycket. Toronto har bara en matematisk chans att nå slutspel och Bruins är så jävla klara. Det vi kan göra är att i princip säkra divisionstiteln inatt, och det vore ju mysigt. Så det hoppas vi på. Och självklart vill vi vinna allt och gå in med de rakaste ryggarna i ligan när det vankas slutspel. Men det är fanimej tortyr nu fram tills det brakar loss. Ge mig slutspel!



Angående nattens uppställning så kommer troligtvis Thornton vila efter att ha skallat en Hawksskridsko med fejset och fått 40 stygn för besväret. Världens hårdaste Thornton var givetvis med på morgonens träning (i visir) men det lutar åt att Ryder får chansen att spela sig tillbaka i en fjärdelina. Vi antar också att Rask får avlasta Timmy lite. Så nattens kedjor tror vi blir såhär:

Lucic- Krejci- Horton
Marchand- Bergeron- Recchi
Peverley- Kelly- Seguin
Paille- Campbell- Ryder

Chara- Boychuk
Kaberle- Seidenberg
Ference- McQuaid

Så vad säga mer? Inget säger Storbjörn. Det här är en match som ska spelas av på vägen mot Stanley Cup-slutspelet. Vi torskade senast mot Leafs så det vore gott att visa att det var ett misstag. Björnarna brummar upp sig och kör över tror jag. 5-2!

/Storbjörn

Ja. Bruins är officiellt i slutspelet. Inte för att vi tvivlat på det, men det är skönt att kunna se det där krysset bredvid Bruins logga i tabellen. Nu gäller det att hålla i och blicka uppåt. Det är sju matcher kvar och det skulle kännas oerhört märkligt om Bruins slutar sämre än trea i Eastern. Då måste vi förlora en jäkla massa matcher i rad och Montreal måste hitta spelet igen och börja vinna.



Så egentligen tittar vi på vilka lag vi kan möta (ja, lite tidigt men man börjar ju drömma om slutspel nu). Habs, Rangers och Sabres är de lag som kivas om 6-8 plats i Eastern och så kommer det nog förbli. Det är alltså troligtvis något av dessa lag Bruins ställs mot i första rundan. Själv ser jag helst Habs på andra sidan. Givetvis pga hatet lagen emellan, men också för att det inte är kul att möta Henke Lundqvist eller Ryan Miller i slutspels-mode. Price är bra. Men inte så bra. Och så vill vi ju skicka de jävla fransoserna åt helvete.

Men nu till nattens händelser!



Vi tar alltså emot regerande Stanley Cup-mästarna Chicago Blackhawks i TD Garden. Ett mästerlag som har haft en kämpig säsong (inte så konstig när de var tvungna att släppa en jävla massa viktiga lirare på grund av höga löner). Men det är fortfarande ett fruktansvärt bra lag som förtjänar en bättre plats än den ångestframkallande åttondeplatsen de för tillfället ligger på. De kommer direkt från en stenhård match mot Red Wings som de till slut lyckades vinna. De kan vara trötta. Men de är motiverade ut i fjäderspetsarna. Kul också att de svenska hökarna har klivit fram. Lillbjörn rapporterade från en reprissändning från gårdagens match med följande recension av di svenske:

”Stålberg är skitstor! Krüger lirar PP. Hjalmarsson är så jävla stabil.”

Ingen lätt match alltså. Och sitter Bruins mätta och glada nu när de är klara för slutspel? Njä. Det får vi väl ändå inte tro. Det är nu det är läge för finslipning och ett mer avslappnat spel. Matchen är viktig och vi vill självklart sikta uppåt. Så lite slutspelsnerv kan vi väl få be om?

Bruins lag är skadefritt och glatt (förutom Savard då såklart, som Lillbjörn påminde oss om igår). Powerplayet har till allas förvåning börjat fungera (två PP-mål mot Philly!!!) och det ska vi bygga vidare på. Thomas är glödhet igen och vi får väl anta att han kommer lira typ hälften av kvarvarande matcher. Oklart hur det blir inatt men som alltid här på Björnbloggen så hoppas vi på Timmy från start. Det enda problemet just nu är hur vi ska få tillbaka Ryder i gammalt gott slag. En veteran och giftig målskytt som är oerhört viktig när vi klivet in i slutspelet. Ryder var healthy scratch senast och coach Julien har aviserat att inga ändringar ska göras i linorna.

Således är den troliga uppställningen som sådan:
Lucic- Krejci- Horton
Marchand- Bergeron- Recchi
Peverley- Kelly- Seguin
Paille- Campbell- Thornton

Chara- Boychuk
Kaberle- Seidenberg
Ference- McQuaid



Jag tror på en sjujävla rolig match inatt. Bruins är ett fysiskt lag och Hawks är ett desperat lag. Jag ser ingen solklar seger för björnarna framför mig. Men inte fan tippar jag emot. 3-2 Bruins. Punkt.

/Storbjörn

Oooooooh. Som om det inte vore nog med all klassisk rivalitet mellan Bruins och Canadiens. Som om det inte vore nog med kampen om Northeast-titeln. Som om det inte vore nog med allt ont blod från dödsmatchen i februari. Som om det inte vore nog med att Chara krossade Pacioretty och drog på sig hela hockeyvärldens hat senaste matchen.

Nej, nu passar Old Man Recchi på att kasta lite bensin på den redan brinnande hatstämningen. I ett radioprogram inför nattens match så passade han på att lansera sin teori om att Canadiens ”överdrev” Pacioretty’s skada för att få kapten Chara avstängd. Visst, han fick en nackfraktur, men hans hjärnskakning var överdriven säger Recchi och för som bevis att Max Pacioretty både gick på bio och twittrade bara några dagar efter skadan. Canadiens fans och spelare blev givetvis galna och Bruins fans tyckte det var kul. Därför lanserar de nu kampanjen att skrika ”Somebody call 911” så fort en Habs-lirare får en tackling. Lite kul. Säga vad man vill om skadesnacket, men het stämning är det.



Det är faktiskt så jäkla het stämning att NHL-bossen Gary Bettman satt sig ner med respektive lagledning och krävt att nattens match blir en snäll historia. Good luck säger Storbjörn. Efter att den första open-ice smällen sitter blir det krig. Canadiens kommer försöka döda Chara och Recchi. Bruins kommer att svara.



Redan från början är det här en viktig match. Men den blir givetvis ännu smaskigare med alla pikanta detaljer. Det kommer bli så jävla kul!

Bruins hittade ju sitt spel i senaste matchen mot Devils efter en bedrövlig förstaperiod. Det verkar som de tog sig i kragen och plötsligt fattade vad hockey handlar om igen. Åka skridskor och få in pucken på mål. Och herrejösses! Powerplay-spelet fungerade plötsligt. Och jävlarmig! Thomas visade Vezina-klass igen. All negativ energi byttes mot positiv igen och allt känns möjligt igen.



Boston håller fortfarande ledningen i Northeast Division. Vi har tre poäng ner till Habs som har fler matcher spelade dessutom. Med en mustig vinst i natt så ser det förjäkla bra ut. Men det är viktigare än så. Som det ser ut nu så är det mycket möjligt att Bruins och Canadiens möts i första slutspelsomgången, så det gäller att stämma i bäcken och knäcka deras vilja att leva.

Alla spelade upp sig senast så chansen är stor att laget blir detsamma. Den enda frågan verkar vara på vilken plats Ryder hamnar. Han har inte levererat som den målskytt han ska vara så han riskerar att ramla ner i fjärdelinan. Marchand går upp i andralinan och Seguin tar högervingen i tredje (vilket gör att den består av enbart centrar). Jag tycker det låter bra, och jag vill ha Timmy i kassen igen. Linorna tros bli något såhärnt:

Lucic- Krejci- Horton
Marchand- Bergeron- Recchi
Peverley- Kelly- Seguin
Ryder- Campbell- Thornton

Chara- Boychuk 
Kaberle- Seidenberg
Ference- McQuaid

Ja jävlar. Det här kan bli nått det! Så mycket känslor. Så mycket på spel. Allt kan ske. Jag vågar inte tippa. Antingen får vi se nått helt galet. Eller så lyckas de lägga band på sig själva och spelar tajt och hårt. 7-4 eller 3-1.



Vinn!

/Storbjörn

Ja. Som Lillbjörn mycket riktigt påpekade så är jag pessimistisk. Det här ser så jäkla illa ut. Bruins har tappat allt spel och gör bort sig gång på gång. Thomas spelar kasst och Tuukka har vansinnesutbrott på backarna. Powerplayet är fortfarande katastrofalt. Omvaskning i kedjorna funkar inte. Ingen gör mål. Montreal går skitbra och är en poäng bakom. Så vad finns att vara glad över?

Jo. Nån gång måste det ju vända. Nån gång måste man ju slå i botten och kravla sig upp. Och botten, det är fan att förlora mot Leafs. Så nu måste klättringen börja.  Vi har tre raka hemmamatcher att fixa till de här siffrorna och komma in i slutspelsmode. Och med tanke på motståndet borde det inte vara svårt att jobba upp lite playoff-feeling. Devils, Habs och Rangers är tre matcher man vanligtvis är uppspelt inför, klassiska lag och allt. Men nu är det ångest. Devils kämpar för att fullborda sitt mirakel och nå slutspel. Canadiens går som tåget och vill inget hellre än sno Northeast-titeln framför björnnäsan. Rangers klänger sig kvar på slutspelsplats i det sanslösa racet i Eastern. Bruins…har problem med motivationen…VA???



Så likt Lillbjörn knyter jag näven och kräver bättring. Inatt vankas det ett jävulskt hett gäng från Jersey med två svenska slynglar i Jacob Josefson och Mattias Tedenby som leker superstars. De har inte råd att förlora en enda poäng och de kommer att kämpa som hungriga djävulshundar. Pressen är helt på dem och Bruins borde kunna spela avslappnat. Men när det har gått troll i spelet kan man slänga all logik åt fanders.

Frågan är vad coach Julien hittar på inatt? Han var synnerligen grinig för att Rask signalerat sitt missnöje över backspelet i de senaste matcherna. Han har slängt klubbor, hyttat med kniven och slungat finska svordomar(antar jag). Så räkna med Timmy i kassen igen, förhoppningsvis arbetar han upp lite revanschlusta från katastrofmatchen mot Toronto och spikar igen.



Marchand är tillbaka efter avstängningen men går han in i sin vanliga lina med Bergeron och Recchi? Eller stuvar Julien om mer? Vad händer med Paille och Seguin? Träningarna sedan sist har tytt på lite olika konstellationer. Men Paille verkar få vara healthy scratch vilket isåfall skulle betyda att antingen Marchand eller Seguin hamnar i fjärdelinan.

Nu gäller det. Ska vi sjunka djupare ner i slagget eller ska vi visa publiken i Garden var skåpet ska stå? Läge att kliva fram nu. Vem tar chansen?



Gör mig glad för fan!

/Storbjörn

Det blir en kort pre-game idag. Den här Storbjörnen ska nämligen ut och ta sig en eller två pint Guinness. Varför? Jo, för det är för tusan St. Patricks Day! Och som den halvirländska stad som Boston är så firas det med dunder och brak. Och vi Björnbloggare gör allt som Boston-bor gör.



Räkna med St.Patricks-glada björnar inatt alltså när de intar countrylandet Nashville för att möta Predators. Det här är en svår match. Bruins har inte rosat marknaden på sistone, trots kämpavinsten mot Columbus senast. Det är mycket som inte stämmer för tillfället. Nashville å sin sida är taggade till huggtänderna då de för tillfället ligger på nionde plats i Western och kämpar för att ta sig upp på slutspelsplats. De kommer inte att lägga sig ner och grina alltså.

Bruins ser dessutom ut att behöva klara sig utan Brad Marchand. Han riskerar avstängning efter en misstänkt regelvidrig huvudtackling på R.J. Umberger i Columbus. Hans fall kommer att tas upp innan match men för tillfället vet vi inte om han blir tillgänglig.



Det lutar dock åt att den gode rookien får sitta en match eller två och tänka över sina synder. Isåfall kommer troligtvis Bruins ställa upp med det här laget:

Lucic- Krejci- Horton
Peverley- Bergeron- Recchi
Seguin- Kelly- Ryder
Paille- Campbell- Thornton

Chara- Boychuk
Kaberle- McQuaid
Seidenberg- Kampfer

Och vi tror också att Tim Thomas kommer tillbaka i kassen i natt. Upp till bevis Timmy! Storbjörn är pessimist, men det glada St.Patricks-humöret gör att jag ändå tippar på uddamålsvinst, i förlängning.

Nå. Ta nu och ge er ut, köp en Guinness, kräv Pogues, Dubliners eller Dropkick Murphys i högtalarna och håll alla jävla tummar ni har för våra Boston-gossar!

 

It’s time to go laddie!

/Storbjörn

Ok, vi måste börja med att diskutera den stora snackisen i NHL de senaste dagarna. Kapten Charas tackling på Max Pacioretty. Habs-killen dängde som bekant huvudet rakt in i hörnet av plexiglaset i slutet av avbytarbåset efter att ha kämpat med Chara om pucken efter sargen. Hjärnskakning och kotfrakturer blev resultatet.

Chara fick matchstraff direkt och sedan dess har diskussionerna mest handlat om hur många matchers avstängning han skulle få. Idag kom beslutet från NHL: ingen avstängning. Uppenbarligen litar de på Big Z när han säger att det inte var avsiktligt, och uppenbarligen hittar de inget i videomaterialet som talar om motsatsen.

Det har givetvis tagit hus i helvete i Montreal. Både fans och spelare uttrycker sin avsky mot Chara, i deras ögon så var det självklart fullkomligt medvetet att drämma Pacioretty skalle in i ett hörn och riskera hela hans karriär. Även huvudpersonen själv uttalar sig från sjukhussängen att han är ”äcklad” över NHL:s agerande och att han är säker på att Chara styrde hans huvud mot hörnet.

Chara uttrycker givetvis sitt medlidande men menar fortsatt att det inte var meningen utan en oturlig olycka. Som Bruins-fan litar man självklart på Kaptenen, och jag tror inte för ett jäkla ögonblick att han var ute efter att skada. Chara är stor och fysisk, han jagade pucken, han tryckte undan Pacioretty och olyckligtvis var det på helt fel ställe. Det finns många idioter i NHL som spelar fegt och farligt. Chara är inte en av dem. Han proppar sina motståndare ordentligt, tro fan det när han har de fysiska förutsättningarna han har. Men att medvetet smacka in en spelare i ett hörn sådär, så utstuderat ondskefull är inte Chara. Inte när han dessutom har lagkamrater som Savard och Bergeron som själva råkat  ut för allvarliga hjärnskakningar.

Hursomhelst, dömt är dömt. Chara kommer att vara (ännu mer) hatad i Montreal. Pacioretty kommer förhoppningsvis komma tillbaka i god form. Och rivaliteten mellan Bruins och Canadiens ökar ännu mer. Möts de i slutspelet så kan det bli riktigt blodigt.

Men nu till kvällens match!



Bruins tar emot Buffalo Sabres i Garden i natt. Ett Sabres som ryckt upp sig på slutet, tagit in gamle Bruins-talangen Brad Boyes och de går bra. De har hugg på sista playoff-platsen i Eastern Conference. Och Bruins är lite luggslitet efter en snöplig OT-förlust mot Pens och en pinsam match mot Montreal (nu pratar vi aldrig mer om den). Det är helt enkelt en viktig match, som alla matcher är när det återstår blott 16 bataljer.

Buffalo har sin överlevnad att spela för, Bruins spelar för att återta sin andraplats i Eastern och hålla Montreal på avstånd. Så nog fan får man kräva motivation från båda lagen.

Bruins spel har hackat de två senaste matcherna. Speciellt PP har varit pinsamt ineffektivt. Kaberle har kommit in för att få mer rörelse i PP, men istället har det blivit löjligt förutsägbart med enbart Kaberle-pass till Chara som löder från blå. Skärpning och fullt deltagande från alla lirare krävs!

För att ytterligare skaka om laget så verkar coach Julien ha vaskat om i kedjorna en smula inför matchen, i alla fall om man ser till den senaste träningen. Då har Rich Peverley gått upp och tagit Recchis plats i kedjan med Bergeron och Marchand. Känns synd att splittra den kedja som varit så ruggigt bra så länge. Men något måste göras och Peverley är kanske för bra för en tredjelina. Han har speeden och kan göra mål, så det känns inte helt tokigt. Och på något sätt myser jag över att se Recchi och Ryder i samma kedja.



Dessa kedjor lirade under onsdagens träning och ser ut att starta nattens match:

Lucic- Krejci- Horton
Marchand- Bergeron-Peverley
Recchi- Kelly- Ryder
Seguin- Campbell- Thornton

Chara- Boychuk
Kaberle- Seidenberg
Bartkowski- McQuaid

Och jag ber till alla gudar jag känner till att Thomas får komma in i kassen igen. Jag fattar fortfarande inte varför Julien valde Rask mot Montreal. Visst hade Tuukka varit bra under den lyckosamma roadtripen, men när det är dödsmöte i Quebec ska fan förstamålisen stå! Nu var ju Rask skakig och det gick som det gick (fan nu nämnde jag den där jävla matchen igen) så enligt all logik kommer en spelsugen Tim Thomas stå inatt. Bara det inte blir nå jävla snack om att Tuukka måste få chansen att revanschera sig. Det drar ihop sig till slutspel och Thomas är den bäste av de två, så lira honom för tusans jävlar helvete (han måste ju också spela ihop tillräckligt med matcher för att fortsätta vara aktuell för Vezina och Hart Trophy).



Nä nu kommer Bruins tillbaka i storartad stil. 4-1 blir det. 

Go! Go! Black and Gold!

/Storbjörn

Ja det mustiga Manowar-citatet får inleda denna pregame-posten. För det blir tamejfan krig i natt. Habs vs. Bruins. Kanske den största rivaliteten i NHL – och den äldsta. Två Original Six lag som inte tål varandra. Och den senaste matchen lagen emellan visade på de heta känslor som finns.



Den matchen innehöll 182 utvisningsminuter, 13 fighting majors och 14 mål. Och Boston vann. Kan vi få se blott en tredjedel av samma action i natt ska vi skatta oss lyckliga. Lillbjörn är fortfarande bitter efter att ha suttit uppe för att se ovan nämnda match men somnade lagom till att The Big Mayhem brakade loss i andra perioden. Räkna med uppspärrade ögon på Lillen inatt!

Bortsett från rivaliteten är det här fortfarande en sjujävla viktig match av fler anledningar:
- Kampen om Northeast – Bruins och Habs ligger i topp i divisionen, om Boston vinner skapar vi en stor och trygg ledning, annars kommer de vidriga franskanadensarna obehagligt nära.
- Kampen om Eastern – Washington har ruskat liv i sig själva och vinner numer igen. Gärna efter täta uppgörelser som senast mot Tampa. Med sina Trading Deadline-värvningar ser de heta ut igen och de vill nog gärna upp i toppen på Eastern Conference. För tillfället ligger de på samma poäng som Bruins, men med fler matcher spelade. Det gäller att hålla dem bakom oss och fortsätta jaga Philly i toppen.
- Kampen om Vezina – Tim Thomas och Carey Price är topptippade att ta hem Vezina Trophy i år som bästa målvakt. Att spöa den andre är givetvis viktigt. Och vi hoppas självklart på en repris från förra matchen då målvakterna slängde mask och handske för att göra upp med nävarna.



Så det har alla förutsättningar att bli en klassisk showdown i Bell Centre inatt. Montreal har bra facit i de senaste matcherna och vill självklart ha revansch för senast. Bruins har ju visat grym form även om förlusten mot Pens på övertid var snöplig. Läge att studsa tillbaka?

Bruins får tillbaka Bergeron från sina personliga åtaganden (hans farmor hade visst dött, och vi Björnbloggare skickar givetvis en tanke till Patrice). I övrigt är skadeläget som tidigare, Ference och Kampfer är borta vilket gör att Bartkowski troligtvis får lira i natt igen (för första gången mot ett annat lag än Pittsburgh). Sen finns möjligheten att Shane Hnidy gör comeback i Bruinströjan efter sin skada. Men att Bartkowski får vara kvar och inte bli nedskickad i Providence igen pekar på att han får spela.

Sen återstår att se vad Julien väljer att göra med Seguin. Känslan säger att han får vara en healthy scratch igen då Paille premieras i fjärdelinan. För nog kör Peverley-Kelly-Ryder vidare? Helst skulle ju jag se att Kelly gick ner i fjärdelinan och så fick Peverley spela center med Seguin och Ryder som yttrar. Men i en så fysisk match som det här kommer bli kan det nog vara en fördel att ha så mycket brunkare som möjligt.

Nå. Den preliminära uppställningen är i alla fall:

Lucic- Krejci-Horton
Marchand- Bergeron- Recchi
Peverley- Kelly- Ryder
Paille- Campbell- Thornton 

Chara- Boychuk
Kaberle- McQuaid
Bartkowski- Seidenberg

Tim Thomas

Och tipset? Känns som att det kan sluta hur fan som helst. Antingen en sävlig historia med uddamålsvinst, eller en ny explosion med slagsmål och skitmycket mål. Men Bruinshjärtat säger en stenhård match, inte lika mycket slagsmål (men några) och inte lika mycket mål. Säg…2-4?

Som avslutning så lägger vi upp en ny video från Bruins officiella hemsida. Det drar fan ihop sig till slutspel!



/Storbjörn

"I think he's got some playmaking abilities," Julien said of Peverley. "When you look back at where he was in Atlanta he always played on the top two lines. So he's a player that's been there and is capable of handling that position. So we thought it was probably a good adjustment for us to put him up there and hopefully keep that line going." (från NESN.com)

Nä nu får det dra igång. Drop the puck it's time to go!

Lördag. Dags för hemmamatch igen. Inga ursäkter att inte stanna uppe och kolla. Så se till att ha en bunt folköl hemma, ett packe korv, skinka (god) och en påse chips. Nu kör vi för åttonde raka!



Det är alltså de vidriga jävlarna från Pittsburgh som gästar TD Garden inatt. Förvisso är de inte fullt lika vidriga då Crosby och Malkin är på skadelistan, men ändå. En som kommer att spela är Matt Cooke. Och han bör ha ögon i nacken som alltid när han möter Bruins. Det var Cooke som sänkte Savard för ganska exakt ett år sedan och inledde hans skadehelvete med hjärnskakningar. Campbell? Thornton? Kanske Lucic? Nån kommer drämma i för den jäveln i alla fall.

Penguins har alltså ett jävla dåligt utgångsläge och har inte vunnit på ordinarie tid på typ en månad. Deras skadelista är lång och tung. Men de är ett kämpande lag och ingenting får tas ut i förväg.

Bruins har nämligen sina egna problem. Kampfer utgick mot Tampa med en lätt hjärnskakning och är inte tillgänglig. Då Ference fortfarande har problem med underkroppen och Hnidy inte blivit spelklar än fick Chiarelli plocka upp telefonen och slå en signal till Providence. Till kvällens match ansluter Kampfers gamle rumskompis Matt Bartkowski från P-Bruins. Känns väl inte hundra, han kommer dessutom från Pittsburgh, men vi ska nog klara oss. Bartkowski går troligtvis in med MqQuaid i tredje backpar.



Ett större problem är att Bergeron är struken p.g.a. ”personliga skäl” som tvingat honom att lämna stan. Fan vet vad det betyder men uppenbarligen är det så allvarligt att han fick Juliens välsignelse att resa iväg.

Att Bergeron är borta stökar givetvis till det en del i kedjorna. Har inte sett några officiella uttalanden men det finns några alternativ. Antingen går Seguin in mellan Marchand och Recchi och så är det inte konstigare än så. Troligtvis blir det lite mindre speltid för den kedjan då, vilket väl kan vara bra för att spara Old Man Recchi lite till slutspelet (även om han verkar lika jävla pigg som Lidas). Ett annat alternativ är att Peverley går in som center och så får Seguin lira left-wing med Kelly och Ryder. Oavsett så blir bördan på Lucic-Krejci-Horton lite tyngre.

Mellan stolparna verkar det som att vår finske vän Tuuka får placera sig. Men liksom med kedjorna så är inget officiellt än. Vi får invänta matchvärmningen för att veta exakt hur det kommer bli.

Så det är dags att börja ladda. Inatt kör vi. Förhoppningsvis inlägg både från Stor och Lillbjörn. Vi hörs i pauserna. Bjurman style.

/Storbjörn